1
Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen Fi2025/01695
Sänkt skatt på arbetsinkomster,
pension och sjuk- och aktivitets-
ersättning
September 2025
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ................................................................................ 3
Jobbskatteavdraget .......................................................................... 13
Gällande rätt ..................................................................... 13
Förstärkning av jobbskatteavdraget .................................. 13
Det förhöjda grundavdraget ............................................................ 14
Gällande rätt ..................................................................... 14
Förstärkning av det förhöjda grundavdraget .................... 14
Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning ........................... 15
Gällande rätt ..................................................................... 15
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................................... 17
Konsekvensanalys ........................................................................... 17
Syfte och alternativa lösningar ......................................... 18
Offentligfinansiella effekter ............................................. 18
Effekter för företagen ....................................................... 18
Effekter för enskilda ......................................................... 19
Effekter för sysselsättning ................................................ 22
Effekter för inkomstfördelningen ..................................... 24
Effekter för den ekonomiska jämställdheten .................... 28
Förslagets förenlighet med EU-rätten .............................. 31
Effekter för miljön ............................................................ 31
Författningskommentar ................................................................... 32
3
1
Sammanfattning
I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen avisera ett förslag om
sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.
För att möjliggöra ett ikraftträdande den 1 januari 2026 remitteras denna
promemoria.
I promemorian föreslås att det ordinarie jobbskatteavdraget ska
förstärkas med totalt 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas
främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. Förslaget
innebär att skatten i genomsnitt minskar med ca 3 800 kronor per person
och år för dem som berörs.
Vidare föreslås i promemorian att det förhöjda grundavdraget för
personer som vid årets ingång har fyllt 66 år förstärks med totalt
4,04 miljarder kronor. Förslaget innebär att skatten i genomsnitt minskar
med ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs.
I promemorian lämnas även förslag på skattesänkningar för personer
med inkomster i form av sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet med
förslaget är att ta bort den skillnad i beskattning av sådan ersättning jämfört
med arbetsinkomster som finns i vissa inkomstintervall. Förslaget innebär
att skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning förstärks för
personer som har ett underlag som överstiger ca 54 000 kronor per år.
Personer med sådan inkomst beräknas få en skattesänkning på i genomsnitt
1 800 kronor per år.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
4
2
Lagförslag
2.1
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § och 67 kap. 7, 9 b och 9 c §§
inkomstskattelagen (1999:1229)
ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grund-
avdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-
basbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-
basbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-
basbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-
basbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-
basbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 pris-
basbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 pris-
basbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,523 prisbasbelopp
0,096
prisbasbelopp ökat med
30,4
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,186
prisbasbelopp ökat med
28,6
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
1
Lagen omtryckt 2008:803.
5
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-
basbelopp
överstiger 8,08 men inte
10,94
pris-
basbelopp
överstiger
10,94
men
inte
12,47
prisbasbelopp
överstiger
12,47
prisbasbelopp
0,872
prisbasbelopp ökat med
19,9
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
2,48
prisbasbelopp
9,263
prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
1,532
prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år är grund-
avdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-
basbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-
basbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-
basbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-
basbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-
basbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,523 prisbasbelopp
2
Senaste lydelse 2024:1131.
6
överstiger 3,24 men inte 5,00 pris-
basbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 pris-
basbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-
basbelopp
överstiger 8,08 men inte
11,16
pris-
basbelopp
överstiger
11,16
men
inte
12,84
prisbasbelopp
överstiger
12,84
prisbasbelopp
35,6
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
minskat med
0,073 prisbasbelopp
0,17
prisbasbelopp ökat med
23,8
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,703
prisbasbelopp ökat med
25,1
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
2,732
prisbasbelopp
9,652
prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
1,691
prisbasbelopp
Nuvarande lydelse
67
kap.
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår
skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 §
till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i
Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 pris-
basbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 pris-
basbelopp
Skattereduktion
skillnaden
mellan
arbets-
inkomsterna och grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74 procent
av
arbets-
inkomsterna mellan 0,91 och
3,24 prisbasbelopp och å andra
sidan grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 1,813
prisbasbelopp
och
19,9
procent av arbets-
inkomsterna mellan 3,24 och
7
överstiger 8,08 prisbasbelopp
8,08 prisbasbelopp och å andra
sidan grundavdraget, multiplicerad
med skattesatsen för kommunal
inkomstskatt
skillnaden mellan
2,776
prisbas-
belopp
och
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
Föreslagen lydelse
67
kap.
7 §
För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 66 år uppgår
skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 §
till följande belopp.
Arbetsinkomst som beskattas i
Sverige
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 3,24 pris-
basbelopp
överstiger 3,24 men inte 8,08 pris-
basbelopp
överstiger 8,08 prisbasbelopp
Skattereduktion
skillnaden mellan arbetsinkoms-
terna
och
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen
för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 0,91 prisbasbelopp
och 38,74 procent av arbets-
inkomsterna mellan 0,91 och
3,24 prisbasbelopp och å andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen
för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 1,813
prisbasbelopp
och
25,1
procent av arbets-
inkomsterna mellan 3,24 och
8,08 prisbasbelopp och å andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen
för kommunal inkomstskatt
skillnaden mellan
3,027
prisbas-
belopp och grundavdraget, multi-
3
Senaste lydelse 2024:1131.
8
plicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
67 kap.
9 b §
Underlaget för skattereduktionen består av sjukersättning och
aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under
beskattningsåret och som ska tas upp till beskattning enligt denna lag.
En utländsk ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som
betalas ut enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för
sjukersättning och aktivitetsersättning ska efter begäran medräknas i
underlaget för skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning
i Sverige.
Underlaget ska avrundas nedåt
till helt hundratal kronor.
Nuvarande lydelse
9 c §
Skattereduktionen uppgår till följande belopp:
Underlag beräknat enligt 9 b §
Skattereduktion
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
skillnaden mellan underlaget och
grundavdraget, multiplicerad med
skattesatsen
för
kommunal
inkomstskatt
överstiger 0,91 men inte 3,24 pris-
basbelopp
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 0,91 prisbasbelopp och
34,05
procent av underlaget mellan
0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å
andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan
summan av
1,703
prisbasbelopp
och
12,8
procent av underlaget som
överstiger 3,24 prisbasbelopp och å
andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av
underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
4
Senaste lydelse 2017:1212.
9
Föreslagen lydelse
9 c §
Skattereduktionen uppgår till följande belopp:
Underlag beräknat enligt 9 b §
Skattereduktion
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
skillnaden mellan underlaget och
grundavdraget, multiplicerad med
skattesatsen
för
kommunal
inkomstskatt
överstiger 0,91 men inte 3,24 pris-
basbelopp
skillnaden mellan å ena sidan
summan av 0,91 prisbasbelopp och
38,74
procent av underlaget mellan
0,91 och 3,24 prisbasbelopp och å
andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
överstiger 3,24 prisbasbelopp
skillnaden mellan å ena sidan
summan av
1,813
prisbasbelopp
och
25,1
procent av underlaget som
överstiger 3,24 prisbasbelopp och å
andra
sidan
grundavdraget,
multiplicerad med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt
Skattereduktionen ska dock alltid uppgå till minst 4,5 procent av
underlaget, multiplicerat med skattesatsen för kommunal inkomstskatt.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2026.
2. Lagen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den
31 december 2025.
5
Senaste lydelse 2021:1159.
10
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (2024:1140)
om ändring i lagen (2023:758) om ändring i
lagen (2022:887) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 63 kap. 3 a § inkomstskattelagen (1999:1229)
i stället för lydelsen enligt lagen (2024:1140) om ändring i lagen
(2023:758) om ändring i lagen (2022:887) om ändring i
inkomstskattelagen ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2024:1140
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grund-
avdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-
basbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-
basbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-
basbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-
basbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-
basbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 pris-
basbelopp
överstiger 5,00 men inte 7,88 pris-
basbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,523 prisbasbelopp
0,096
prisbasbelopp ökat med
30,4
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,186
prisbasbelopp ökat med
28,6
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
11
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-
basbelopp
överstiger 8,08 men inte
10,94
pris-
basbelopp
överstiger
10,94
men
inte
12,47
prisbasbelopp
överstiger
12,47
prisbasbelopp
0,872
prisbasbelopp ökat med
19,9
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
2,48
prisbasbelopp
9,263
prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
1,532
prisbasbelopp
Föreslagen lydelse
63 kap.
3 a §
För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 67 år är grund-
avdraget beloppet enligt 3 § med tillägg av följande särskilda belopp.
Fastställd förvärvsinkomst
överstiger inte 0,91 prisbasbelopp
överstiger 0,91 men inte 1,11 pris-
basbelopp
överstiger 1,11 men inte 1,965 pris-
basbelopp
överstiger 1,965 men inte 2,72 pris-
basbelopp
överstiger 2,72 men inte 3,11 pris-
basbelopp
överstiger 3,11 men inte 3,24 pris-
basbelopp
överstiger 3,24 men inte 5,00 pris-
basbelopp
Särskilt belopp
0,687 prisbasbelopp
0,885 prisbasbelopp minskat med
20 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,600 prisbasbelopp ökat med
5,7 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,333 prisbasbelopp ökat med
19,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
39,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,212 prisbasbelopp
49,49 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten minskat med
0,523 prisbasbelopp
35,6
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
minskat med
0,073 prisbasbelopp
12
överstiger 5,00 men inte 7,88 pris-
basbelopp
överstiger 7,88 men inte 8,08 pris-
basbelopp
överstiger 8,08 men inte
11,16
pris-
basbelopp
överstiger
11,16
men
inte
12,84
prisbasbelopp
överstiger
12,84
prisbasbelopp
0,17
prisbasbelopp
ökat
med
23,8
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
0,703
prisbasbelopp ökat med
25,1
procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
2,732
prisbasbelopp
9,652
prisbasbelopp minskat med
62 procent av den fastställda
förvärvsinkomsten
1,691
prisbasbelopp
13
3
Bakgrund
I den sakpolitiska överenskommelsen mellan Sverigedemokraterna,
Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna (Tidöavtalet) redovisas
ett antal reformambitioner på skatteområdet som ska förverkligas under
mandatperioden. I överenskommelsen ingår bl.a. åtgärder med inriktning
mot sänkt skatt på inkomster från arbete och pension.
I budgetpropositionen för 2026 kommer regeringen avisera ett förslag
om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Därtill aviseras ett förslag
om att sänka skatten på sjuk- och aktivitetsersättning för att på så vis ta
bort skillnaden i beskattning av dessa ersättningar jämfört med
motsvarande löneinkomster. För att möjliggöra ett ikraftträdande den
1 januari 2026 remitteras denna promemoria från Finansdepartementet.
4
Jobbskatteavdraget
4.1
Gällande rätt
Den 1 januari 2007 infördes jobbskatteavdraget, som är en skattereduktion
för arbetsinkomster (prop. 2006/07:1). Rätt till jobbskatteavdrag har
fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga och har arbetsinkomster.
Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skattereduktionen.
Med arbetsinkomster avses i huvudsak sådana inkomster av anställning
eller av annat förvärvsarbete och av aktiv näringsverksamhet som närmare
definieras genom hänvisningar till socialförsäkringsbalken.
Det s.k. ordinarie jobbskatteavdraget ges till dem som vid beskattnings-
årets ingång är yngre än 66 år. Beräkningen av det ordinarie jobbskatte-
avdraget utgår från arbetsinkomsten, prisbasbeloppet, grundavdraget och
skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Skattereduktionen är indexerad
genom att prisbasbeloppet ingår som en komponent i beräkningen. För
dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 66 år utgår ett jobbskatte-
avdrag för äldre.
Bestämmelser om jobbskatteavdrag finns i 67 kap. 5
–
9 §§ inkomst-
skattelagen (1999:1229), förkortad IL.
4.2
Förstärkning av jobbskatteavdraget
Promemorians förslag:
Det ordinarie jobbskatteavdraget förstärks
med 17,36 miljarder kronor. Det sker genom att skattereduktionen höjs
för personer med arbetsinkomster som överstiger ca 192 000 kronor per
år.
14
Skälen för promemorians förslag:
Svensk ekonomi är i en utdragen
lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Svenska hushåll och den inhemska
konsumtionen behöver stöttas för att lågkonjunkturen ska kunna brytas
och återhämtningen återupptas. På lång sikt är det avgörande för svenskt
välstånd och för de offentliga finanserna att den varaktiga sysselsättningen
och antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Jobbskatteavdraget har en
betydelsefull roll i detta sammanhang och bör därför förstärkas. För att
åtgärden ska få avsedd effekt på arbetsutbud och sysselsättning bör
skattesänkningen främst rikta sig till heltidsarbetande med låga och
medelhöga inkomster. Skattesänkningen som andel av inkomsten bör
därför bli som störst vid en månadsinkomst om knappt 39 900 kronor
2026. Även i kronor räknat bör skattesänkningen stiga upp till en
månadsinkomst om knappt 39 900 kronor. Förslaget innebär dock att alla
med arbetsinkomster som överstiger 3,24 prisbasbelopp per år
(ca 192 000 kronor år 2026, motsvarande ca 16 000 kronor per månad),
ges en skattereduktion med ett belopp som motsvarar en större andel av
arbetsinkomsterna än i dag. I genomsnitt bör skattereduktionen öka med
drygt 3 800 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 7 § IL.
5
Det förhöjda grundavdraget
5.1
Gällande rätt
Den 1 januari 2009 infördes ett förhöjt grundavdrag för personer som vid
beskattningsårets ingång har fyllt 65 år. Syftet med åtgärden var att
förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer (prop. 2008/09:38). Det
förhöjda grundavdraget har sedan dess förstärkts vid flera tillfällen. Den
1 januari 2023 höjdes åldersgränsen för att kunna ta del av det förhöjda
grundavdraget till 66 år för att motsvara de åldershöjningar som har gjorts
i det allmänna pensionssystemet. För att åldersgränsen ska motsvara
riktåldern för pension kommer den att höjas till 67 år den 1 januari 2027
(prop. 2023/24:91).
Det förhöjda grundavdraget beräknas som det ordinarie grundavdraget
med tillägg av ett särskilt belopp. Tillägget har utformats så att skatten på
pensionsinkomst för en person över 66 år ska vara likvärdig med skatten
på arbetsinkomst för en person under 66 år (prop. 2020/21:1).
Bestämmelser om grundavdrag finns i 63 kap. inkomstskattelagen.
5.2
Förstärkning av det förhöjda grundavdraget
Promemorians förslag:
Det förhöjda grundavdraget förstärks med
4,04 miljarder kronor. Det sker genom att det särskilda beloppet som
15
läggs till det ordinarie grundavdraget höjs för personer med förvärvs-
inkomster som överstiger ca 192 000 kronor per år.
Skälen för promemorians förslag:
I promemorian föreslås en
förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdraget (avsnitt 4.2). För att den
föreslagna förstärkningen av jobbskatteavdraget inte ska leda till en
skillnad i beskattning mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med
pensionsinkomster bör det förhöjda grundavdraget förstärkas i
motsvarande mån. Det särskilda beloppet som läggs till det ordinarie
grundavdraget bör höjas för alla med förvärvsinkomster som överstiger
3,24 prisbasbelopp (ca 192 000 kronor år 2026). Förstärkningen av det
förhöjda grundavdraget innebär en bred skattesänkning för äldre eftersom
den kommer att gynna såväl pensionärer som personer som har fyllt 66 år
och fortsätter att arbeta. I genomsnitt bör skatten sänkas med
ca 2 300 kronor per person och år för dem som berörs av förslaget.
Som anges i avsnitt 5.1 kommer åldersgränsen för att kunna ta del av det
förhöjda grundavdraget att höjas från 66 till 67 år 2027. Den föreslagna
förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bör därför från och med den
1 januari 2027 gälla personer som vid årets ingång har fyllt 67 år.
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 63 kap. 3 a § IL.
6
Skattereduktion för sjuk- och
aktivitetsersättning
6.1
Gällande rätt
Personer med långvarigt nedsatt arbetsförmåga kan få sjuk- eller
aktivitetsersättning, som är kontantförmåner inom sjukförsäkringen. För
att ha rätt till sjukersättning ska den försäkrades arbetsförmåga vara
stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller
annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan.
Sjukersättning kan betalas ut i form av inkomstrelaterad ersättning och
garantiersättning. Garantiersättning betalas ut till personer som under en
ramtid haft låga eller inga förvärvsinkomster. Sjukersättning lämnas längst
till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 66 år.
Aktivitetsersättning beviljas försäkrade mellan 19 och 29 år som har
nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den
fysiska eller psykiska prestationsförmågan under minst ett år eller som på
grund av funktionshinder ännu inte avslutat sin utbildning på grundskole-
eller gymnasienivå. Den kan ges under högst tre år i taget. Även
aktivitetsersättning kan betalas ut i form av inkomst-relaterad ersättning
och garantiersättning. Inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning
beräknas på grundval av en antagandeinkomst, som i sin tur beräknas med
ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom en ramtid.
16
Skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning infördes 2018 med
syftet att minska skillnaden i beskattning av sådan inkomst och
arbetsinkomster (prop. 2017/18:1).
Skattereduktionen förstärktes och fick en ny utformning genom en
lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2022. Syftet med ändringen var
att ta bort skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och
motsvarande arbetsinkomst, samt att utforma skattereduktionen på ett
sådant sätt att den i princip ska motsvara hur jobbskatteavdraget beräknas
(prop. 2021/22:33). Jobbskatteavdraget har därefter förstärkts flera
gånger, vilket medfört att en skillnad i beskattning finns kvar i vissa
inkomstintervall.
Rätt till sådan skattereduktion har fysiska personer som är obegränsat
skattskyldiga. Även begränsat skattskyldiga har i vissa fall rätt till skatte-
reduktionen.
Underlaget för skattereduktionen består av sjuk- och aktivitetsersättning
enligt socialförsäkringsbalken som betalats ut under beskattningsåret och
som ska tas upp till beskattning enligt inkomstskattelagen. En utländsk
ersättning enligt lagstiftning om social trygghet som betalas ut enligt
grunder som är jämförbara med vad som gäller för sjuk- och
aktivitetsersättning ska efter begäran räknas med i underlaget för
skattereduktionen om ersättningen tas upp till beskattning i Sverige
(67 kap. 9 b § IL).
Skattereduktionens storlek beräknas utifrån aktuellt prisbasbelopp,
underlaget enligt 67 kap. 9 b § IL, grundavdraget enligt 63 kap. 3 § IL och
skattesatsen för kommunal inkomstskatt. Reduktionen uppgår alltid till
minst 4,5 procent av underlaget multiplicerat med skattesatsen för
kommunal inkomstskatt (67 kap. 9 c § IL).
6.2
Förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och
aktivitetsersättning
Promemorians förslag:
Skattereduktionen för personer med sjuk- och
aktivitetsersättning ska förstärkas för att ta bort skillnaden i beskattning
av sådan ersättning och av arbetsinkomster. Det sker genom att
skattereduktionen höjs för alla som har ett underlag som överstiger
ca 54 000 kronor per år.
Underlaget för skattereduktionen ska avrundas nedåt till helt
hundratal kronor.
Skälen för promemorians förslag:
Som framgår av avsnitt 6.1. finns
det en skillnad i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning och
motsvarande arbetsinkomster. Skattereduktionen för sjuk- och aktivitets-
ersättning bör förstärkas för att ta bort denna skillnad i beskattning.
För underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp (ca 54 000
–
192 000 kronor år 2026) är skattereduktionen för sjuk- och aktivitets-
ersättning mindre generös än jobbskatteavdraget för arbetsinkomster i
motsvarande inkomstintervall. Detsamma gäller för underlag som över-
stiger 3,24 prisbasbelopp. För underlag som understiger 0,91 prisbas-
belopp är skattereduktionen i princip lika stor som jobbskatteavdraget för
17
motsvarande arbetsinkomster. Skattereduktionen för sjuk- och
aktivitetsersättning bör därför förstärkas för underlag mellan 0,91 och
3,24 prisbasbelopp, samt för underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp.
För att skattereduktionens konstruktion bättre ska stämma överens med
hur jobbskatteavdraget är utformat bör det införas en bestämmelse om att
underlaget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Motsvarande
gäller för arbetsinkomster när jobbskatteavdraget ska bestämmas (67 kap.
6 § IL).
Lagförslag
Förslaget medför ändringar i 67 kap. 9 b och 9 c §§ IL.
7
Ikraftträdande- och övergångs
-
bestämmelser
Promemorians förslag:
Lagändringarna träder i kraft den 1 januari
2026 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den
31 december 2025.
Skälen för promemorians förslag:
Beskattningsåret för fysiska
personer är ett kalenderår. Lagändringarna bör därför träda i kraft vid ett
årsskifte. Det är angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som
möjligt för att hushållens ekonomi ska få den avsedda förstärkningen.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026 och tillämpas första
gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2025.
Det följer av kontantprincipen att intäkter ska tas upp som intäkt det
beskattningsår då de kan disponeras, eller på något annat sätt kommer den
skattskyldige till del (10 kap. 8 § IL). Det innebär att utbetalningar av t.ex.
sjuk- och aktivitetsersättning som görs efter den 31 december 2025
kommer att omfattas av de nya bestämmelserna. Det gäller oberoende av
om utbetalningarna avser tid före ikraftträdandet eller inte.
8
Konsekvensanalys
I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som
bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med
utgångspunkt i relevanta delar av 7 § förordningen (2024:183) om
konsekvensutredningar. Redogörelser enligt kraven i 6 § samma
förordning återfinns i avsnitt 1
–
5 i den omfattning som bedöms lämpligt.
De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och
avgiftsregler
beräknas
i
enlighet
med
Finansdepartementets
beräkningskonventioner. Beräkningarna görs i ikraftträdandeårets priser
och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och
företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet
18
om oförändrat beteende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på
kort och medellång sikt. På längre sikt, och för att analysera andra
konsekvenser än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt
synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av
regeländringen.
8.1
Syfte och alternativa lösningar
I promemorian föreslås att skatten på arbete ska sänkas. Förslaget syftar
till att göra det mer lönsamt att arbeta, att öka sysselsättningen och antalet
arbetade timmar bland dem som redan arbetar. Sänkt skatt på arbete görs
enklast genom en förstärkning av den skattereduktion på arbetsinkomster
som redan finns, jobbskatteavdraget. Några alternativa lösningar har
därför inte prövats. För att undvika att en skillnad i beskattningen mellan
äldres pensionsinkomster och yngres arbetsinkomster ska uppstå behöver
även skatten på äldres pensionsinkomster sänkas. Liksom vid tidigare
skattesänkningar för äldre föreslås det ske genom en förstärkning av det
förhöjda grundavdraget. Av samma skäl föreslås även en förstärkning av
skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning för att beskattningen
av dessa inkomster ska bli den samma som för arbetsinkomster.
8.2
Offentligfinansiella effekter
Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag beräknas minska skatteintäkterna
2026 med 17,36 miljarder kronor.
För kommuner och regioner medför förslaget inte någon kostnad då
skattereduktioner inte påverkar den beskattningsbara förvärvsinkomsten.
Förslaget bedöms vidare få positiva effekter på arbetsutbud och syssel-
sättning (se vidare avsnitt 8.5), vilket i sin tur bör leda till en förstärkning
av de kommunala och de statliga finanserna. Ett ökat arbetsutbud kan
också leda till att rekrytering i offentlig sektor underlättas.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget beräknas
minska skatteintäkterna med 4,04 miljarder kronor 2026. Av dessa är
3,89 miljarder kronor minskade kommunala skatteintäkter. Intäkterna från
begravningsavgiften minskar med ca 30 miljoner kronor, statliga skatte-
reduktioner minskar med ca 10 miljoner kronor, statlig inkomstskatt
minskar med ca 160 miljoner kronor och public serviceavgiften minskar
med ca 10 miljoner kronor.
Förslaget om förstärkt skattereduktion för personer med sjuk- och
aktivitetsersättning beräknas minska skatteintäkterna med 0,46 miljarder
kronor. Förslaget är en skattereduktion och påverkar inte kommunsektorns
skatteintäkter.
8.3
Effekter för företagen
Förslaget om ett förstärkt jobbskatteavdrag gör det mer lönsamt att arbeta
och mer attraktivt att starta och bedriva aktiv näringsverksamhet. Det
19
påverkar dock inte förhållandet mellan att vara anställd och att bedriva
enskild näringsverksamhet eller verksamhet i handelsbolag. Förslaget
bedöms inte heller påverka företagens konkurrensförhållanden eftersom
det omfattar alla som har arbetsinkomster. Jobbskatteavdraget beaktas
automatiskt av Skatteverket och bedöms därför inte påverka företagens,
kommunernas eller regionernas administrativa börda. I den mån förslaget
ökar arbetsutbudet kan rekryteringsprocesser och matchningen på
arbetsmarknaden komma att förbättras för både företag och myndigheter.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget innebär
sänkt skatt på alla sorters förvärvsinkomster för dem som berörs. Den
berörda ålderskategorin har redan särskilda skatteregler och förändringen
kommer att beaktas automatiskt av Skatteverket. Det bedöms därför inte
påverka företagens, kommunernas eller regionernas administrativa börda.
Förslaget om förstärkt skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning
bedöms inte påverka företagens, kommunernas eller regionernas
administrativa börda.
8.4
Effekter för enskilda
Förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag innebär att marginalskatten för
personer upp till 66 år sänks på årsarbetsinkomster mellan 3,24 och
8,08 prisbasbelopp vilket med 2026 års prognostiserade prisbasbelopp på
59 200 kronor innebär årsarbetsinkomster mellan ca 191 800 och
478 300 kronor. Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster
över ca 191 800 kronor per år. Sammantaget innebär den föreslagna
förstärkningen av jobbskatteavdraget en skattelättnad med upp till
4 816 kronor per person och år vid en genomsnittlig kommunalskattesats.
Cirka 4,5 miljoner personer berörs av förslaget. Den genomsnittliga skatte-
sänkningen för dem som berörs blir knappt 3 800 kronor per år medan
genomsnittlig skattesänkning för alla med jobbskatteavdrag upp till 66 år
blir ca 2 970 kronor per år. Tabell 6.1 visar skattesänkningen i kronor och
som andel av inkomsten vid olika inkomster 2025.
Tabell 8.1
Förändring i skatt för personer upp till 66 år till följd av
förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag
Kronor per år och procent
Arbetsinkomst
Ändrad skatt,
kronor
Ändrad skatt, i
% av inkomsten
Totalt ändrad
skatt i %
100 000
0
0,0
0,0
200 000
-138
-0,1
-0,5
300 000
-1 823
-0,6
-3,4
400 000
-3 509
-0,9
-4,4
500 000
-4 816
-1,0
-4,5
600 000
-4 816
-0,8
-3,4
750 000
-4 816
-0,6
-2,3
1 000 000
-4 816
-0,5
-1,4
1 500 000
-4 816
-0,3
-0,8
20
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59
2
00 kronor har använts i beräkningarna.
Figur 8.1 visar jobbskatteavdraget i förhållande till arbetsinkomst vid
gällande regler och med förslagna regeländringar.
Figur 8.1
Jobbskatteavdraget för en person upp till 66 år med enbart
arbetsinkomst
Kronor per år
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.
Förslaget om en förstärkning av det förhöjda grundavdraget är utformat så
att skatten för äldre med pensionsinkomst ska bli så lik skatten för en yngre
person med arbetsinkomst som möjlig. Förslagets effekter vid olika
inkomstnivåer är därför mycket lika effekterna för förstärkningen av
jobbskatteavdraget. Eftersom det förhöjda grundavdraget är ett avdrag
medan jobbskatteavdraget är en skattereduktion blir effekterna däremot
inte identiska. Ett avdrag påverkar dessutom när statlig inkomstskatt ska
betalas och hur stor skattereduktionen för förvärvsinkomst blir. I
promemorian föreslås justeringar av det förhöjda grundavdraget för att ta
hänsyn till detta.
Ungefär 1,75 miljoner personer får lägre skatt till följd av förslaget om
förstärkt förhöjt grundavdrag. Den genomsnittliga skattesänkningen för
dessa blir ca 2 300 kronor per år medan genomsnittlig skattesänkning för
alla med förhöjt grundavdrag blir knappt 1 900 kronor per år.
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
Gällande regler
Föreslagna regler
21
Tabell 8.2
Förändring i skatt för personer över 66 år till följd av
förslaget om ytterligare förhöjt grundavdrag
Kronor per år och procent
Pensionsinkomst
Ändrad skatt,
kronor
Ändrad skatt, i
% av inkomsten
Totalt ändrad
skatt i %
100 000
0
0,0
0,0
200 000
-126
-0,1
-0,4
300 000
-1 773
-0,6
-3,3
400 000
-3 498
-0,9
-4,4
500 000
-4 829
-1,0
-4,5
600 000
-4 829
-0,8
-3,5
750 000
-5 088
-0,7
-2,5
1 000 000
-4 926
-0,5
-1,5
1 500 000
-4 926
-0,3
-0,8
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59
2
00 kronor har använts i beräkningarna.
Figur 8.2
Grundavdrag och förhöjt grundavdrag enligt gällande och
föreslagna regler.
Kronor per år
Källa: Egna beräkningar. Prisbasbelopp på 59 200 kronor har använts.
Uppskattningsvis kommer ca 270 000 personer att ha inkomst i form av
sjuk- eller aktivitetsersättning 2026. Ca 250 000 av dessa har ersättning
som överstiger 54 000 kronor. Den föreslagna förstärkningen av skatte-
reduktionen medför att skatteuttaget minskar för dessa personer. Den
genomsnittliga skattesänkningen för berörda personer beräknas uppgå till
ca 1 800 kronor per år.
Hur stor skattesänkningen blir för enskilda beror på storleken på deras
ersättning, kommunalskattesats samt om de har andra förvärvsinkomster.
Baserat på 2026 års prognostiserade prisbasbelopp och kommunalskatte-
satser beräknas skattesänkningen bli 1 674 kronor per år vid genomsnittlig
0
20 000
40 000
60 000
80 000
100 000
120 000
140 000
160 000
180 000
200 000
0
200 000
400 000
600 000
800 000
1 000 000
Ordinarie
Gällande regler
Föreslagna regler
22
kommunalskattesats för personer som fyllt 30 år och som har ersättning på
hel garantinivå (se tabell 8.3). För personer som har högsta möjliga ersätt-
ningsnivå, och genomsnittlig kommunalskattesats, beräknas skattesänk-
ningen bli 5 910 kronor per år.
För personer som får transfereringar som bestäms utifrån inkomst efter
skatt, t.ex. ekonomiskt bistånd, kommer den föreslagna skattereduktionen
att medföra att dessa transfereringar minskar. För personer som är i fortsatt
behov av ekonomiskt bistånd trots förstärkningen av skattereduktionen
kommer den disponibla inkomsten inte att öka. Utbetalningarna av ekono-
miskt bistånd uppskattas dock minska i marginell utsträckning i förhål-
lande till minskningen av skatteintäkterna av den föreslagna
skattereduktionen. Avgifter som bestäms av inkomst efter skatt, t.ex.
avgift för omsorg, kan också komma att öka, vilket kan innebära att den
disponibla inkomsten efter dessa avgifter inte ökar eller ökar i mindre
utsträckning för berörda personer.
Tabell 8.3
Skattesänkning 2026 enligt förslaget om förstärkt
skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning vid olika
ersättningsnivåer
Kronor per år
Ersättning
Ändrad skatt,
kronor
Hel garantinivå
Innan 21 år
146
816
-1
411
Mellan 21 och 23 år
149
776
-1
449
Mellan 23 och 25 år
152
736
-1
498
Mellan 25 och 27 år
155
696
-1
536
Mellan 27 och 29 år
158
656
-1
586
Mellan 29 och 30 år
161
616
-1
635
Från och med 30 år
164
576
-1
674
Andra ersättningsnivåer
200 000
-2
437
250 000
-4
430
Högsta inkomstrelaterade ersättning
287 268
-5
910
Anm.: Ersättningsnivåerna är baserade på gällande regler och förväntat prisbasbelopp 2026 (59 200 kronor).
Skattesänkningen är beräknad baserat på prisbasbeloppet 2026 och kommunalskattesatserna för 2025. Den
föreslagna utformningen innebär att underlaget för skattereduktionen bestäms av storleken på sjuk - och
aktivitetsersättning och befintligt grundavdrag. Grundavdragets nivå beror dock på storleken på den fast -
ställda förvärvsinkomsten vilket innebär att andra förvärvsinkomster än sjuk - och aktivitetsersättning kan
påverka storleken på skattereduktionen. I tabellen antas övriga förvärvsinkomster vara 0.
Källa: Egna beräkningar.
8.5
Effekter för sysselsättning
Jobbskatteavdraget
Som beskrivits i avsnitt 8.4 sänker den föreslagna förstärkningen av det
ordinarie jobbskatteavdraget marginalskatten för personer upp till 66 år på
23
arbetsinkomster mellan ca 191 800 och 478 300 kronor 2026 vilket
motsvarar en månadslön på mellan ca 16 000 och 39 900 kronor.
Genomsnittsskatten sänks för alla med arbetsinkomster över
191 800 kronor 2026.
Förslaget innebär att det ekonomiska utbytet av att börja arbeta ökar för
arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026. Som framgår i avsnitt 8.4
innebär förstärkningen i genomsnitt en skattelättnad på ca 3 800 kronor
2026 för de som berörs av förslaget. Detta bör enligt ekonomisk teori leda
till ökat arbetsutbud på den extensiva marginalen, dvs. att personer som
tidigare inte aktivt sökt arbete börjar söka arbete. På lång sikt bedöms det
leda till ett ökat antal sysselsatta.
För personer i arbete med arbetsinkomster mellan 191 800 och
478 300 kronor 2026 innebär förslaget att marginalskatten sänks med 1,7
procentenheter eller 6,5 procent vid en genomsnittlig marginalskatt. Den
lägre marginalskatten innebär att utbytet av ytterligare arbete ökar. Denna
s.k. substitutionseffekt bör enligt ekonomisk teori leda till ett ökat antal
timmar som personer i det aktuella inkomstintervallet vill arbeta. För
personer med arbetsinkomster över 191 800 kronor 2026 innebär även den
sänkta skatten att färre arbetade timmar behövs för att behålla samma nivå
av konsumtion. Denna s.k. inkomsteffekt leder enligt teorin till att
personer i detta inkomstintervall väljer att arbeta färre timmar. För
personer med arbetsinkomster över 478 300 kronor per år uppstår enbart
inkomsteffekten. Antalet arbetade timmar för dessa personer förväntas
därför minska något. För personer med arbetsinkomster mellan 191 800
och 478 300 kronor per år innebär förslaget både substitutions- och
inkomsteffekter och effekten på antalet arbetade timmar går därför inte att
bedöma baserat på enbart teoretiska resonemang.
För att kvantifiera de samlade sysselsättningseffekterna av för-
stärkningen av jobbskatteavdraget används den strukturella arbetsutbuds-
modell som hör till Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell
FASIT (se t.ex. Riksrevisionens underlagsrapport Underlag A. FASIT
med arbetsutbud [RIR 2020:09] för en beskrivning av modellen samt
avsnitt 6.1 i prop. 2023/24:13). Modellen skattar effekten av
förstärkningen av jobbskatteavdraget både på den extensiva och den
intensiva marginalen. FASIT tar inte hänsyn till efterfrågan på arbetskraft
eller till eventuella effekter av skatteförändringar på lönebildningen.
Resultaten från modellen indikerar att förslaget på lång sikt skulle öka
antalet sysselsatta med ca 6 000 personer. Dessa personer utgörs till
hälften av kvinnor och till hälften av män.
Resultaten pekar också på att arbetsutbudet bland sysselsatta personer
ökar. På lång sikt bedöms antalet helårsarbetskrafter öka med ca 14 000
(en helårsarbetskraft definieras som 1 800 arbetstimmar). Arbetade
timmar bland redan sysselsatta personer förväntas öka mer för kvinnor än
för män. Av den sammantagna ökningen av antalet timmar står kvinnor
för ca 60 procent.
Det förhöjda grundavdraget
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget påverkar skatten på både
arbets- och pensionsinkomster. Den föreslagna förstärkningen påverkar
därför inte i någon större utsträckning hur lönsamt det är att arbeta jämfört
24
med pension. Generellt sänkt skatt för personer över 66 år innebär en
inkomsteffekt som kan leda till att fler anser sig ha råd att gå i pension.
Förslaget kan på så sätt ha en negativ effekt på sysselsättningen för äldre.
Effekten på arbetsutbudet av det förhöjda grundavdraget kan inte skattas
med FASIT och det råder mycket stor osäkerhet kring storleken på
inkomsteffekten. Forskningen verkar dock kunna utesluta stora effekter på
arbetsutbudet (se t.ex. Skillnad på marginalen
–
En ESO-rapport om
reformerad inkomstbeskattning
,
ESO 2019:3
,
s. 120).
Skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning
Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
minskar de ekonomiska drivkrafterna att gå från sjuk- eller
aktivitetsersättning till arbete. I genomsnitt ökar inkomsten med
1 800 kronor 2026. En studie som utvärderade effekten av ökade
ekonomiska drivkrafter att börja arbeta inom den svenska sjukersättningen
fann emellertid inte någon positiv effekt av detta på arbetsutbud eller
utbildningsnivå hos personer med restarbetsförmåga (Andersson, J.,
Ekonomiska incitament till arbete inom sjukförsäkringssystemet
–
effekter
av steglös avräkning, IFAU-rapport 2018:6). I studien konstaterats dock
att liknande studier i andra länder har hittat effekter av ekonomiska
drivkrafter på arbetsutbudet inom motsvarande förmånssystem. Resultaten
från FASIT-modellen tyder på en marginellt negativ effekt på antalet
sysselsatta och arbetade timmar.
8.6
Effekter för inkomstfördelningen
I genomsnitt ökar hushållens ekonomiska standard med 0,53 procent till
följd av förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag. Den ekonomiska
standarden ökar i alla inkomstgrupper, men effekten, mätt i procent, är
störst i inkomstgrupperna 6
–
8, där ekonomisk standard ökar med
0,73 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av
inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.
25
Figur 8.3
Genomsnittlig effekt av förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
på ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslaget beräknas i genomsnitt öka individernas ekonomiska standard i
samtliga regioner, men ökningen bedöms i procent vara något större i s.k.
täta regioner som är avlägset belägna.
Figur 8.4
Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika
kommungrupper
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
0,0
0,5
1,0
Stockholm
Malmö-Lund
Göteborg
Tät region nära en större stad
Tät region avlägset belägen
Landsbygdsregion nära större stad
Landsbygdsregion avlägset belägen
Landsbygdsregion mycket avlägset belägen
Procent
26
Förslaget om en höjning av det förhöjda grundavdraget beräknas öka
hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,11 procent.
Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i samtliga inkomstgrupper, men
effekten är störst i inkomstgrupp tre där den beräknas öka med i
genomsnitt 0,17 procent. Förslaget innebär ingen nämnvärd förändring av
inkomstfördelningen mätt med Gini-koefficienten.
Figur 8.5
Genomsnittlig effekt av ytterligare förhöjt grundavdrag på
ekonomisk standard uppdelat på inkomstgrupper.
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget beräknas i genomsnitt öka
individernas ekonomiska standard i samtliga regioner, men ökningen
bedöms vara störst i s.k. landsbygdsregioner avlägset och mycket avlägset
belägna.
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
0,12
0,14
0,16
0,18
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Pro
ce
n
t
Inkomstgrupper
27
Figur 8.6
Genomsnittlig effekt på ekonomisk standard i olika
kommungrupper
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förslaget om en förstärkning av skattereduktionen för sjuk- och
aktivitetsersättning beräknas öka hushållens ekonomiska standard med i
genomsnitt 0,01 procent. Genomsnittlig ekonomisk standard ökar i
samtliga inkomstgrupper utom för de med de högsta inkomsterna, men
effekten är störst i inkomstgrupp två där den beräknas öka med i
genomsnitt 0,08 procent. Eftersom effekterna på hela befolkningen är små
så är det liten skillnad mellan effekterna av en förstärkt skattereduktion
mellan olika regioner.
0,0
0,1
0,2
Stockholm
Malmö-Lund
Göteborg
Tät region nära en större stad
Tät region avlägset belägen
Landsbygdsregion nära större stad
Landsbygdsregion avlägset belägen
Landsbygdsregion mycket avlägset belägen
28
Figur 8.7
Genomsnittlig effekt av förstärkt skattereduktion för sjuk-
och aktivitetsersättning på ekonomisk standard uppdelat på
inkomstgrupper.
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
8.7
Effekter för den ekonomiska jämställdheten
Individuell disponibel inkomst bedöms, procentuellt sett, öka nästan lika
mycket för män och för kvinnor till följd av förslaget om förstärkt
jobbskatteavdrag. För kvinnor beräknas individuell disponibel inkomst
öka med i genomsnitt 0,53 procent och för män med 0,52 procent. Det
bedöms vara ca 250 000 fler män än kvinnor som berörs direkt av
förslaget.
29
Figur 8.8
Genomsnittlig effekt av förstärkt jobbskatteavdrag på
individuell disponibel inkomst för kvinnor och män.
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förstärkningen av det förhöjda grundavdraget bedöms leda till att
individuell disponibel inkomst ökar mer för män än för kvinnor. För män
beräknas individuell disponibel inkomst öka med i genomsnitt
0,13 procent medan den för kvinnor ökar med i genomsnitt 0,11 procent.
Det bedöms vara ungefär lika många kvinnor som män som berörs direkt
av förslaget.
0,0
0,1
0,2
0,3
0,4
0,5
0,6
Kvinnor
Män
Pro
ce
n
t
30
Figur 8.9
Genomsnittlig effekt av förstärkningen av det förhöjda
grundavdraget på individuell disponibel inkomst för kvinnor
och män
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Förstärkningen av skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
bedöms leda till att individuell disponibel inkomst ökar mer för kvinnor
än för män. För män beräknas individuell disponibel inkomst öka med i
genomsnitt 0,01 procent medan den för kvinnor beräknas öka med i
genomsnitt 0,02 procent. Av de som berörs är ca 60 procent kvinnor.
0,00
0,02
0,04
0,06
0,08
0,10
0,12
0,14
Kvinnor
Män
Pro
ce
n
t
31
Figur 8.10
Genomsnittlig effekt av förstärkningen av skattereduktionen
för sjuk- och aktivitetsersättning på individuell disponibel
inkomst för kvinnor och män
Procent
Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sammanfattningsvis påverkar förslagen inte den ekonomiska
jämställdheten då individuell disponibel inkomst för både kvinnor och
män väntas öka i genomsnitt med 0,66 procent.
8.8
Effekter för statliga myndigheter och de
allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslagen medför endast marginella förändringar för Skatteverket och
ingår i den anpassning som görs årligen på grund av ny eller förändrad
lagstiftning. Kostnader för Skatteverket ska hanteras inom befintliga
ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslagen inte ha
någon inverkan.
8.9
Förslagets förenlighet med EU-rätten
Förslagen bedöms vara förenliga med det EU-rättsliga regelverket.
8.10
Effekter för miljön
Förslagen bedöms inte ha några effekter för miljön.
32
9
Författningskommentar
9.1
Förslaget till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
63
kap.
3 a §
I paragrafen finns bestämmelser om förhöjt grundavdrag för personer som
vid årets ingång har fyllt 66 år.
Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i grundavdraget
höjs för personer vars fastställda förvärvsinkomst överstiger 3,24
prisbasbelopp.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
67
kap.
7 §
Av paragrafen framgår hur jobbskatteavdraget för personer som inte har
fyllt 66 år ska beräknas.
Ändringarna i paragrafen innebär att nuvarande nivåer i jobbskatte-
avdraget höjs för personer vars arbetsinkomst som beskattas i Sverige
överstiger 3,24 prisbasbelopp.
Övervägandena finns i avsnitt 4.2.
9 b §
I paragrafen anges hur underlaget för skattereduktionen ska beräknas.
Tredje stycket
, som är nytt, innebär att underlaget för skattereduktionen
ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor.
Överväganden finns i avsnitt 6.2.
9 c §
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur storleken på skattereduktionen
för sjuk- och aktivitetsersättning ska beräknas.
Ändringarna i
första stycket
innebär att nuvarande nivåer för skatte-
reduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning höjs för personer som har ett
underlag mellan 0,91 och 3,24 prisbasbelopp, samt för personer som har
ett underlag som överstiger 3,24 prisbasbelopp.
Överväganden finns i avsnitt 6.2.
9.2
Förslaget till lag om ändring i lagen
(2024:1140) om ändring i lagen (2023:758) om
ändring i lagen (2022:887) om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)
De ändringar som beskrivs i avsnitt 9.1 avseende 63 kap. 3 a § inkomst-
skattelagen görs även i lagen (2024:1140) om ändring i lagen (2023:758)
om ändring i lagen (2022:887) om ändring i inkomstskattelagen
(1999:1229) som träder i kraft den 1 januari 2027.
Övervägandena finns i avsnitt 5.2.